Kurdhistan: Béda antara owahan

Konten dihapus Konten ditambahkan
Top4Bot (parembugan | pasumbang)
→‎top: éjaan, replaced: propinsi → provinsi, ditetepaké → dikukuhaké
Top4Bot (parembugan | pasumbang)
éjaan, replaced: ngyasa → yasa (2)
Larik 3:
'''Kurdhistan''' (cara Kurdhi: {{IPA-all|ˌkurdɪˈstan||Kurdistan.ogg}}; "Tanah wutah getihé wong Kurdhi" utawa "Tanah Kurdhi";<ref name="BritannicaKurdistan">{{Cite web|accessdate=2010-07-29|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/325241/Kurdistan|title=Kurdistan|publisher=Encyclopaedia Britannica Online}}</ref> ing basa Inggris biyèn uga diéja ''Curdistan'';<ref>The Edinburgh encyclopaedia, conducted by D. Brewster—Page 511, Original from Oxford University—published 1830</ref><ref>An Account of the State of Roman-Catholick Religion, Sir Richard Steele, Published 1715</ref> lan jeneng kunané: ''Corduene''<ref>N. Maxoudian, ''Early Armenia as an Empire: The Career of Tigranes III, 95–55 BC'', Journal of The Royal Central Asian Society, Vol. 39, Issue 2, April 1952 , pp. 156–163.</ref><ref name="A.D. Lee, 1991 pp. 366–374">A.D. Lee, ''The Role of Hostages in Roman Diplomacy with Sasanian Persia'', Historia: Zeitschrift für Alte Geschichte, Vol. 40, No. 3 (1991), pp. 366–374 (see p.371)</ref><ref>M. Sicker, ''The pre-Islamic Middle East'', 231 pp., Greenwood Publishing Group, 2000, (see p.181)</ref><ref>J. den Boeft, ''Philological and historical commentary on Ammianus Marcellinus XXIII'', 299 pp., Bouma Publishers, 1998. (see p.44)</ref><ref>J. F. Matthews, ''Political life and culture in late Roman society'', 304 pp., 1985</ref><ref>George Henry Townsend, ''A manual of dates: a dictionary of reference to the most important events in the history of mankind to be found in authentic records'', 1116 pp., Warne, 1867. (see p.556)</ref><ref>F. Stark, ''Rome on the Euphrates: the story of a frontier'', 481 pp., 1966. (see p.342)</ref>) utawa '''Kurdhistan Magung''', ya iku wewengkon géo-budayané wong-wong Kurdhi minangka cacah jiwa mayoritas ing kono.<ref name="Zaken">{{Cite book|last1=Zaken|first1=Mordechai|year=2007|month=|title=Jewish Subjects and Their Tribal Chieftains in Kurdistan: A Study in Survival|quote="Kurdistan was never a sovereign state, though the area with an ethnic and linguistic majority of Kurdish population is defined as Kurdistan."|edition=|publisher=BRILL|location=Leiden, The Netherlands|isbn=9789004161900|pages=1–2}}</ref> Wewengkon iki dadi asalé budaya, basa, saha jatidhiri nasional wong Kurdhi.<ref>M. T. O'Shea, ''Trapped between the map and reality: geography and perceptions of Kurdistan '', 258 pp., Routledge, 2004. (see p.77)</ref> Kurdhistan nyrambahi pagunungan Zagros Lor-Kulon lan Taurus Wétan.<ref>[http://concise.britannica.com/ebc/article-9046469/Kurdistan Kurdistan], Britannica Concise.</ref>
 
Ing wektu iki, panganggoné istilah Kurdhistan ngrujuk patang pérangané Kurdhistan Magung, sing dumadi [[Turki]] Kidul-Wétan (Kurdhistan Lor), [[Suriah]] (Rojava utawa Kurdhistan Kulon), [[Irak]] (Kurdhistan Kidul), lan [[Iran]] Lor-Kulon (Kurdhistan Wétan).<ref>''Kurdish Awakening: Nation Building in a Fragmented Homeland'', (2014), by Ofra Bengio, University of Texas Press</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.bartleby.com/65/ku/Kurds.html|title=The Columbia Encyclopedia, Sixth Edition, 2005|work=bartleby.com}}</ref> Sawenèh golongan nasionalis Kurdhi ngupadi nedya ngyasayasa sawiji nagara mardika sing dumadi sapérangan utawa sakabéhing wewengkon kanthi mayoritas Kurdhi iku, déné golongan liyané nyruwé njaluk setatus swatantra mirunggan ing sajeroning nagara-nagara sing saiki dienggoni wong Kurdhi.<ref>{{Cite web|url=http://www.kurdishaspect.com/doc060910SK.html|title=The Kurdish Conflict: Aspirations for Statehood within the Spirals of International Relations in the 21st Century|publisher=Kurdishaspect.com|date=|accessdate=2011-05-13}}</ref><ref>Hamit Bozarslan “The Kurdish Question: Can it be solved within Europe?”, [https://books.google.com/books?id=AJpvnC54S8EC&pg=PA84 page 84 “The years of silence and of renewal”] in Olivier Roy, ed.</ref>
 
Kurdhistan Irak iku sing pisanan éntuk setatus swatantra sarana kasarujukan taun 1970 karo pamaréntah [[Irak]]. Setatusé iku dikukuhaké manèh ing taun 2005 minangka swatantra sajeroning [[Iwak sapu-sapu|Républik Irak]].<ref>Iraqi Constitution, Article 113.</ref> Ana sawijining provinsi ajeneng ''Kurdhistan'' ing Iran sing ora swatantra. Wong-wong Kurdhi sing alaga ing Perang Sipil Suriah kasil njupuk kendhali sapérangan gedhé wewengkon [[Suriah]] Lor krana wadya sing setya marang Bashar al-Assad mundhur saka palagan. Kasil mangun pamaréntahané dhéwé, saparo wong Kurdhi njaluk swatantra ing [[Suriah]], déné saparo liyané ngarepaké murih Kurdhistan bisa mardika<ref>{{Cite news|title=Kurds seek autonomy in democratic Syria|publisher=BBC|url=http://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-19291072|date=August 16, 2012}}</ref>
Larik 15:
# kasarujukan - ''kesepakatan - agreement''
# ngupadi - ''berupaya - to seek for''
# ngyasayasa - ''mendirikan - to establish''
# nyrambahi - ''mencakup - to encompass''
# nyruwé - ''menyuarakan - to campaign for''