Hèrmetisisme: Béda antara owahan

Konten dihapus Konten ditambahkan
Top4Bot (parembugan | pasumbang)
→‎top: éjaan, replaced: kasebut → mau
Top4Bot (parembugan | pasumbang)
→‎top: ganti isi, replaced: adhedhasar → dhedhasar, sing → kang (5)
Larik 1:
'''Hèrmetisisme''', uga karan '''Hèrmetisme''',<ref>{{Cite book|title=The Cambridge Dictionary of Philosophy|last=Audi|first=Robert|edition=2nd|year=1999|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|isbn=0521637228|pages=378}}</ref><ref>{{Cite book|title=Dictionary of Philosophy and Religion|last=Reese|first=William L.|year=1980|publisher=Harvester Press|location=Sussex|isbn=0855271477|pages=108 and 221}}</ref> ya iku tradhisi rélijius, filosofis, lan ésotèris singkang mliginé adhedhasardhedhasar tulisané Hèrmes Trismègistus ("Telu Sing Agung").<ref>Churton p. 4</ref> Tulisan iki duwé prabawa gedhé ing tradhisi ésotèris kulonan lan dianggep wigati nalika jaman [[Abad Renaisans|Rénaisans]]<ref>"Hermeticism" ''The Concise Oxford Dictionary of World Religions''</ref> lan Réformasi.<ref>Heiser, James D., ''Prisci Theologi and the Hermetic Reformation in the Fifteenth Century'', Repristination Press, Texas: 2011.</ref> Tradhisi iki dianggep asal saka ''prisca theologia'', dhoktrin singkang ngakoni ananing téologi singkang tunggal lan asli. [[Téologi|Téolog]]<nowiki/>i iku mratélakaké yèn kabèh agama iku saka Sang Hyang kanggo para manungsa ing kala kawuri.<ref name="Yates, F. 1964, pp 14">Yates, F., ''Giordano Bruno and the Hermetic Tradition'', Routledge, London, 1964, pp 14–18 and pp. 433–434</ref><ref name="Hanegraaff, W. J. 1998, p 360">Hanegraaff, W. J., ''New Age Religion and Western Culture'', SUNY, 1998, p 360.</ref>
 
akèh panganggit, kalebu Lactantius, Cyprian of Carthage,<ref>{{Cite journal|url=|title=Enoch in the Islamic Tradition|last=Jafar|first=Imad|date=2015|journal=Sacred Web: A Journal of Tradition and Modernity|doi=|pmid=|access-date=|page=53|volume=36}}</ref>[[Augustinus saka Hippo|Augustine]],<ref>Augustine, ''City of God'', 4.8.23, [http://www.ccel.org/ccel/schaff/npnf102.iv.VIII.23.html http://www.ccel.org/ccel/schaff/npnf102.iv.]</ref> Marsilio Ficino, Giovanni Pico della Mirandola, Giordano Bruno, Campanella, Sir Thomas Browne, lan Ralph Waldo Emerson, nganggep Hermes Trismegistus iku nabi pagan singkang saka kristen.<ref>Yates, F., ''Giordano Bruno and the Hermetic Tradition'', Routledge, London, 1964, pp 9–15 and pp 61–66 and p. 413</ref><ref>Heiser, J., "Prisci Theologi and the Hermetic Reformation in the Fifteenth Century", Repristination Press, Texas, 2011 [[//en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781461093824 ISBN 978-1-4610-9382-4]]</ref> [[Thomas Aquinas|St. Thomas Aquinas]] medharake manawa Trismegistus iku memper karo dhoktrin Tritunggal.<ref>''[[Summa Theologiae|Summa Theologica]]'' [http://dhspriory.org/thomas/summa/FP/FP032.html#FPQ32A1THEP1 I q. 32 a. 1 ("Whether the trinity of the divine persons can be known by natural reason?")] arg. 1:</ref>
 
Kepiyé Hermes Trismegistus éntuk jejuluk "Telu singkang Agung" asalé saka ''[[Karas Jumara|Karas Jumara Hermes Trismegistus]]'', ing jeroné karas jumara mau manawa dhèwèké ngerti telung pérangan kawicaksanan ing jagad.<ref>Scully p. 322.</ref> Telung kawicaksanan ya iku [[Alkimia|al]]<nowiki/>kimia, kawruh palintangan, lan teurgi.
 
== Rujukan ==