Yérusalem: Béda antara owahan

Konten dihapus Konten ditambahkan
Pras (parembugan | pasumbang)
+sajarah sithik
Pras (parembugan | pasumbang)
Larik 45:
==Sajarah==
[[Gambar:Jebusite Jerusalem.jpg|thumb|upright|Tembok Yebus, Kutha Daud]]
Bukti-bukti keramik nuduhaké anané aktivitas ing [[Ofel]], sing wektu iki dikenal kanthi jeneng Yerusalem ing [[Zaman Tembaga]] watara [[milenium ka-4 SM]],<ref name="freedman2000">{{cite book|title=Eerdmans Dictionary of the Bible |last=Freedman |first=David Noel |publisher=Wm B. Eerdmans Publishing |isbn=0802824005 |date=2000-01-01 |accessdate=2007-08-07 |pages=694–695}}</ref> kanthi bukti sawijining pemukiman tetep sajroning awal [[Zaman Perunggu]] watara 3000–2800 SM.<ref name="freedman2000"/><ref>Killebrew Ann E. "Biblical Jerusalem: An Archaeological Assessment" in Andrew G. Vaughn and Ann E. Killebrew, eds., "Jerusalem in Bible and Archaeology: The First Temple Period" (SBL Symposium Series 18; Atlanta: Society of Biblical Literature, 2003)</ref> [[Teks Kebencian]] (sekitarwatara abad ke-9 SM), ngrujuk marang kutha sing disebut ''Roshlamem'' utawa ''Rosh-ramen''<ref name="freedman2000"/> lan [[surat Amarna]] (watara abad ka-14 SM) manawa dadi sing sepisanan nyebut kutha kasebut.<ref name="vaughn">{{cite book|title=Jerusalem in Bible and Archaeology: the First Temple Period |author=Vaughn, Andrew G. |coauthors=[http://jbe.la.psu.edu/cams/killebrewvita.htm Ann E. Killebrew] |date=2003-08-01 |accessdate=2007-01-15 |chapter=Jerusalem at the Time of the United Monarchy |isbn=1589830660 |pages=32–33|publisher=Society of Biblical Literature|location=Atlanta}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.biu.ac.il/JS/rennert/history_2.html |publisher=Bar-Ilan University Ingeborg Rennert Center for Jerusalem Studies |title=History of Jerusalem from Its Beginning to David |work=Jerusalem: Life Throughout the Ages in a Holy City |accessdate=2007-01-18 |last=Shalem |first=Yisrael |date=1997-03-03}}</ref> Sawetara ahli arkeologi, kalebu [[Kathleen Kenyon]], yakin Yerusalem<ref>jeneng asli URU URU salem KI jroning basa Akkadia, ditemokaké katulis jroning surat-surat Amarna wektu kutha isih dikepung wong Mesir lan dikuwasani déning Abi Heba sing tegesé kutha damai</ref> minangka sawijining kutha sing diadegaké déning masyarakat [[basa Semitik Kulon|Semitik Kulon]] karo pamukiman sing tumata watara [[abad ka-26 SM|2600 SM]]. Miturut tradhisi Yahudi, kutha iki diadegaké déning [[Shem]] lan [[Eber]], leluhur [[Abraham]].
 
== Cathetan ==